logga

Start / Kunskapsbanken / Tidningen Vision

Vision nummer 3, 2023

Götalands skogar är en resurs för landsbygden, för näringslivet, den biologiska mångfalden och för rekreation. Depport tecknar ett skogligt porträtt av landss dfsd fsd fsdfsd fsd fsdf sdfsdfsd fsss 201Götalands skogar är en resurs för landsbygden, för näringslivet, den biologiska mångfalden ochs

Hösten är här. Och med den, senaste Vision. Där vi tar oss tillbaka till framtiden. Och tittar tillbaka på 30 framgångsrika forskningsår.

Vision är Skogforsks kundtidning. Tidningen är tänkt att ge inspiration och inblickar i skogsbrukets vardag, aktuella omvärldsanalyser och resultat från aktuell skogsforskning.

Vill du prenumera på Vision i tryckt form? Kontakta Inger Karlsson.

Ladda ner Vision nummer 3, 2023

Artiklar i detta nummer:

Smart hänsyn – fem synteser som gjort skillnad

Skogforsk har funnits i 30 år och ungefär lika länge har skogsbruket utvecklat naturvårdshänsynen och sin miljöcertifiering. Under 2010-talet utvärderades åtgärderna, bland annat i SLU:s och Skogforsks projekt Smart Hänsyn. Här är fem av många viktiga resultat.

Sju verktyg som revolutionerar din verksamhet

Sedan tio år har Skogforsk introducerat ett antal hjälpmedel för smartare drivning baserade på värdefull data i skördardatafilen hpr – harvest production file – som genereras när skördaren avverkar. Filformatet är en global standard: StanForD.

Från vattenkartor …. till Bestway!

Skogforsk har under drygt ett decennium byggt upp kunskap om markfuktighetskartor. I dag har dessa kartor inte bara förändrat hur man ser på markens bärighet utan också blivit en integrerad del av det dagliga skogsbrukandet.

Rekordsnabb implementering av vattenkartor inom skogsbruket

Implementering tar tid. Ibland kan det ta flera år innan en ny metod har integrerats och blivit en del av det ordinarie arbetet. Men det finns också undantag – som markfuktighetskartorna.

Så blir forskningen verklighet

Under Skogforsks 30-åriga historia har de och skogsbrukets aktörer tillsammans infört viktig ny teknik. Men det är i sig en stor utmaning – vi tittar närmare på flerträdshanteringen!

”Sällan har spinoffer givit så mycket”

Branschen låg på 60, siktade på 90 … och landade på 70 ton. Satsningen på högre nyttolaster har sänkt utsläppen och effektiviserat transportarbetet i hela fordonsflottan – och slutsatsen är att spinoff-effekterna kan vara väl så viktiga som utvecklingens egentliga mål.

Urstark virkeskonjunktur gav lönsamhet men skenet bedrar

Virkesintäkterna ökade med 15 procent. Med säkerhetsläget och medföljande konjunktur ökade kostnaderna nästan lika mycket. Att de ändå inte gjorde det berodde på minskade skogsvårdsinsatser till följd av brist på arbetskraft – kostnader som skjutits på framtiden.

Vägkostnaderna fortsatte uppåt

Vägkostnaderna på egen mark fortsatte att öka under 2022, och i norra Sverige har de nått 50 kr per avverkad kubikmeter.

Skogsvårdskostnader på egen mark

Mellan 2021 och 2022 har kostnaden per hektar för plantering och röjning inte märkbart förändrats. Kostnaderna för hyggesrensning, markberedning och sådd har däremot ökat med mellan tio och 33 procent.

Direkta drivningskostnader

Både kostnaden för slutavverkning och gallring har ökat i hela landet.

Kostnader och intäkter fram till bilväg

I medeltal har drivningskostnaden ökat med 13,6 procent på egen skog och gallringsandelen har inte förändrats sedan föregående år.

Här testas en helautonom maskin!

Ute på ett hygge i Jämtlandrullar en maskin utan hytt. Den markbereder och planterar – helt själv! Det går oerhört långsamt. Allt strular. Ändå syns potentialen. Flera uppgraderingar senare görs ett nytt försök och nu rör sig maskinen som tänkt.

Fjärrstyrning fungerar

Skogforsks uppdrag att hjälpa skogsbruket utveckla självgående maskiner har nått flera spännande delmål. Och lyckas man är belöningen stor: en säkrare och mindre fysiskt belastande arbetssituation och ökad produktivitet på systemnivå.

Pionjärstudien som förändrade viltforskningen

Det finns många äldre forskningsstudier som haft stor påverkan på skogsbrukets utveckling. Ett exempel är det numera klassiska Furudalsförsöket som blev en väckarklocka för skogsbrukets viltförvaltning.

Tio år med BETT

BETT-försöket är en unik långliggande studie där hägn över Sverige satts upp för att undersöka viltets påverkan. Nu kommer de första resultaten – och ett av dem är verkligt anmärkningsvärt.